To own a privat island

Något som vi pratade om när vi satt framför brasan på en öde strand i El Nido's vackra Bacuit Archipelago är att man kan köpa en ö här, för samma pengar du kan köpa ett vanligt hus i Sverige. Är inte det helt sjukt? En hel ö!

gateway to paradise.

Hittade denna sidan med öar över hela världen till salu och även som uthyres.
Så nästa gång du funderar på att köpa ett hus, varför inte köpa en ö istället?

Chai Latte .

Då har jag invigt min nya mjölkvisp och mitt chai tea från espresso house. Blev hur gott som helst, så nu ligger jag och myser i morgonrock och tofflor. 

Hard working girl 13-18 ;)

Första dagen back at work, nu känns det verkligen som vanligt. boring :/

Hade en rolig kväll ute igår på Cardinal med mina underbara vänner!

Powerful mind

Home is where the heart is

Åh så blandade känslor att vara hemma, jag saknar så mycket redan - härliga människor, underbara platser och upplevelser. Men det är även skönt att vara hemma av rena lyxskäl såsom rena kläder, egen garderob, min säng och att inte behöva bo i en resväska, och så klart även familj och vänner.
Att resa kommer alltid ligga mig varmt om hjärtat och det är något jag alltid kommer att göra. Livet blir så mycket mer av att resa.

Så borta bra hemma bäst, stämmer det?

Jag har haft så lätt att anpassa mig till olika platser jag har varit på, har kallat det mesta för hemma utan att ens tänka på det. Så för mig, home is where the heart is ♥

Nu ska det dock bli supermysigt att fira jul hemma med familjen och träffa vänner som jag saknat. Men i övrigt, vad gör jag här?

Vet inte vart och när jag försvinner nästa gång men det blir inom en snar framtid i alla fall.

See you tomorrow

Whaat? åker vi hem idag?
Redan?
Vill inte
Vill
Vill inte
Vill


Nästa destination - Platinum & Indra square - shoppingen är underbar (i början när vi kom till mbk hade vi liksom glömt hur man gör, men efter ett par ögonskuggor var det hela igång - tänk så lätt det är att komma in i gamla vanor igen hehe)

20.50 lokal tid lämnar vi Bkk

Far, jag KAN få upp min kokosnöt dipipidipidiii

El Nido

Varning för det längsta inlägget hittils! (Jag är uttråkad)

Nu när vi ändå sitter här på hotellet och häckar så kan jag lika bra berätta om vår vistelse i El Nido som är en av de vackraste platserna jag har varit på. Har jag sagt att Robinson 2011 är inspelat där? Vi hade några intensiva dagar, för mycket att göra och för lite tid. Men vi fick med de viktigaste bitarna åtminstone. Resan dit började med en 8 timmars härlig bussresa  dit i lokalbuss det vill säga de vara bara lokalbefolkningen som åkte – några hade höns i knäna, ris på golvet, folk satt på taket och det gjorde även packningen, folk stod och höll i sig utanför bussen, dörren var öppen mm.  värt att nämna är även vägarna – de är håliga, grusiga och kurviga så bara det gör resan väldigt lång. Men under resan gick vi igenom hela 90 talets musikhits, de hade musiken på högsta volym och låtar man inte hört på evigheter spelades och då gick det ju inte att låta bli att sj(g)unga  med.

Väl framme var det regnigt, precis som om vi inte hade fått nog av det? Vi bad och bad och bad om att vi skulle få fint väder på morgondagen och det verkade som vädergudarna lyssnade på oss för en gångs skull för nästa dag var det strålande sol så vi hoppade upp ur sängarna, snabba på att boka turen för dagen som så fantasifullt heter Tour A – vi besökte laguner, stränder, öar, snorkelställen, brödätande fiskar osv och vi hade en sån underbar dag! (förutom att en fisk bet mig i benet och det var hårt så ont gjorde det) Efter allt det regnet uppskattades sol och värme 1000 gånger om. När vi simmade runt i den ena lagunen vi besökte såg vi en sorts flygbrygga och sen en brygga inåt djungeln – vi tänkte direkt att det måste ha något med robinson att göra och när vi pratade med en så sa dem att det var filmat bland annat i den lagunen. Coooolt va?

Nästa dag bokade vi in en tur till vattenfall, hotspring och en strand. Vi skulle först åka tricycle (det är en motorcykel med sidovagn) men vi kom inte så långt med den, den hade lite motorproblem så det fick bli två hojar istället och det var mycket härligare att åka motorcykel, fick gå i ca 30 minuter till vattenfallet igenom åar och skog men det var HELT underbart när vi kom fram till vattenfallet, vi var helt ensamma till en början - vi badade, hoppade från vattenfallet, drack vattnet, klättrade, lekte och hade oss. Varmkällan var inte riktigt lika imponerande, vägen dit var inte lång men den var dyngig. Man fick hoppa på grenar och utlagda kokosnötsskal för att komma dit. Jag trampade ju såklart rakt ner i leran så att båda min skor fastnade ca 30 cm ner i dyngan. Den ena guiden fick stoppa ner sin arm och dra upp den till mig. Haha iaf så kokade vattnet i källan så det blev inget bad där inte. Plus att marken runt omkring var helt dallrig, hoppade man skakade hela marken vilket var lite coolt (Emma sa att det finns ett sånt ställe i Skåne också).  Vi stannade för lite kokosnötter, färska direkt från palmen, de skar ut en sked till oss av skalet, så vi både drack kokosvattnet och åt köttet. Matade en hund också , han älskade det. Lite spontant sen frågade de oss om vi ville till en strand och det var riktigt tur att vi gjorde det för den var helt TOM och JÄTTELÅNG, så himla underbart. Åkte med motorcyklarna längs den tomma stranden (det fanns dock en hund som jagade oss – var lite rädd där ett tag men lyckades tappa bort den.) Det fanns perfekta surfvågor men inte en enda kotte i närheten, vi hoppade och lekte i vågorna ett bra tag. Där blev det en till kokosnöt, jag lyckades öppna min sen med hjälp av en trästubbe och mina starka armar (höhö). Märkte inte förrän vi skulle åka hem att det fanns sandflugor (jag tyckte väl det kliade lite men reagerade liksom inte riktigt) Tji fick jag för det för på kvällen sen hade jag bett över hela kroppen (jag har räknat dem nu och vi är uppe i 161 stycken.) På hemvägen fick vi köra längs hela stranden och hela vägen hem. Tog en timme ungefär, så nu har man lärt sig köra manuell också. Alla längs vägen kollade, ropade och vinkade. Alla säger verkligen hello, till och med alla söta barn.

På onsdagen var det dags för nästa äventyr nämligen beach camping i äkta robinsonanda, vi var så himla glada när vi lyckades hitta det. Det var jag och emma och en tjej från kanada fast hon var filippin och två guider. Vi började i en lagun, som var helt turkos och underbart att simma i, simmade man igenom ett hål i en klippa kom man till en strand – där hade vi lunch. Vi var tvungna att stanna där ett tag för de hade glömt soyasåsen och matlagningsoljan så en av guiderna fick åka tillbaka. Det började regna medan vi väntade, de andra gick och snorklade och jag samlade på mig massa snäckor. Gick runt och visslade för mig själv för då kommer alla krabbor som bor i snäckor ut. (jag har gjort misstaget två gånger att plocka upp en snäcka som ser fin ut, men blivit knipen och jag panikslaget slängt i från mig snäckan  och sett att finns det en liten krabba där inne inte gillade åkturen). Det var en riktigt härlig känsla att vara HELT själv på en liten strand, det enda du ser är berg och vatten. Inga ljud, bara vågorna.

Vi skulle egentligen till några andra ställen också men tiden blev tight pga att de fick åka tillbaka mm så vi fick åka till stranden vi skulle slå läger på för natten. Men den ön de brukade ha sina camp fick inte vara på denna gången av någon anledning så det fick bli en annan strand som var mycket mindre, med stora vågor, klippor mm. Men det var mysigt, satt på en klippa och kollade solnedgången medan killarna lagade mat till oss (jag vet, rena lyxen). Vi satt och pratade hela kvällen, kollade in eldflugorna (höll till och med en i handen) drack rom & cola och öl. Vid 00 var vi tjejer ganska trötta så vi kastade in handduken och lade oss i tältet. Det kryllade av pissmyror i tältet så det tog ett tag att döda de flesta, precis när jag lagt mig ner, kommer de in och berättar att fram till kl 2 skulle det vara en meteorskur  så vi hoppade ut ur tältet och lade oss på klipporna med sikte mot himlen. Låg där i 2 timmar och kollade på alla stjärnfall – 21 stycken såg jag. Blev lite trött på att önska mig hela tiden så tillslut bara njöt jag av utsikten, inte varje dag man ligger under stjärnorna på en klippa på en öde strand med havet en halv meter från sig. Blev inte mycket sömn (ingen alls för killarna, de satt uppe hela natten och drack haha), det började nämligen regna (in i tältet). Det var upp tidigt nästa morgon för att åka tillbaka till byn. Vi skulle dyka klockan 10, men emma blev magsjuk så vi flyttade upp det till eftermiddagen. Jag la mig på stranden så länge och somnade, vaknade av att massa ungar står över mig och glor haha. Lite uttittad kände jag mig allt.

Vi åkte och dök vid tretiden, det var helt underbart även om sikten inte var särskilt bra såg vi ändå en rocka, sköldpadda, ett stort stim med yellow snapper (vet inte vad det heter på svenska) det var riktigt coolt för de liksom stannade när man kom nära och omringade oss så vi var typ omringade av tusentals fiskar. Vi såg även ett riktigt coolt landskap, det var massa koraller som såg ut som rosor, flera stycken. Det är så synd att vi inte har en kamera med men mitt skydd får bara gå ner 10 meter och vi var på 18-20 m. Såg även massa andra saker jag inte kan namnet på J Så glad att vi har dykcert nu för det är så himla kul att dyka :D

På kvällen var vi ute och käkade och stötte ihop med en amerikan, en polack och så May som vi campade med. Vi bestämde att vi skulle till ett ställe med liveband eftersom vår ena guide skulle spela där. Vi skulle bara hem och duscha men när vi kom hem somnade vi. Vaknade 23.30 och hade missat allting. Riktigt sur på det.

Dagen efter var det dags för hemfärd, samma visa igen med bussen. Fast denna gången hade någon en tupp i en bur av kartong, tuppen lyckades rymma och sprang runder i bussen hahah så sjukt kul, kunde inte sluta skratta. Väl framme i Puerto Princesa åkte vi runder i eeevigheter och letade hotell. Allt var fullt, även det vi bodde på förra gången vi var här. Vi fick ta ett lite dyrare som chauffören (som vi hatade) ”rekommenderade”. (Men det blev något missförstånd så vi slapp betala haha! Snacka om tur (vi fick även vår mat billigare eftersom servitören räknade fel))Vi har bytat till det vi bodde på förra gången nu.

Och nu är vi här, mitt i ”tyfonen” just nu är det ingen storm – regnade lite innan men nu skiner solen lite till och med. Igår gick vi en massa, gick och gick och gick. Ner till hamnen, och letade efter en strand fast vi kom till en liten by som var byggda på bryggor precis vid havet. De var nog inte vana vid turister för ALLA kollade, sa hej och kommenterade något. Min första tanke gick till dem när jag hörde om tyfonen om det är någon som är i riskzonen så är det dem, tänk alla barnen som sprang runt och lekte, deras trähyddor byggda ovanför vattnet. Jag är tacksam att det inte har blivit något av det än så länge och om vi ska gå efter satellitkartan så verkar det ju som att den nästan har dragit förbi Puero Princesa. 

Jag har försökt ladda upp bilder i evigheter, det är så segt så tyvärr blir det inte så många bilder men bättre få än inga alls eller hur? :)

Underbara vattenfallet

Ja, vi längtar efter julen!

Paradiset

krabbjäkeln som knep mig..

<3

damn typhoon

Så ledsen att underground river turen är inställd, det är en av de största anledningarna att folk kommer hit till Palawan och så ska en jävla tropisk storm komma och förstöra. Dagen som började så bra, vi slapp betala boende för en natt, fick billigare frukost och solen sken...
Som det regnade inatt, lät som ett jumbo jet stod parkerat ovanför vårt tak med motorn på haha.

Nu sitter vi och äter frukost och ska alldeles strax gå och kolla om vi kan boka om flyget till Manila idag istället - för här vill vi ju inte stanna :)

MERRY X-MAS

Christmas feelings

Så här mysigt hade vi det när vi satt på flygplatsen och väntade.

Missing beautiful Bali

Saknar surfaffärerna på Bali jättemycket, finns inget sådant här och det är lätt dem bästa affärerna. Kanske lite bra för jag hade verkligen inte fått plats med mer. thihi

Isla de Carabao

All I want for christmas is christmas

Sitter just nu på flygplatsen i Manila. Klockan är 9.37 på morgonen, vårt plan går vid tretiden idag så vi har lite tid att döda. Lämnade boracay igårkväll, tog båten och sen lyckades vi haffa sista bilen till flygplatsen i Kalibo - vilken tur för annars hade vi inte kommit dit eftersom planet från Kalibo gick 6.50. Vi hade planerat att sova på flygplatsen men de ville inte släppa in oss eftersom vårt plan inte gick förrän på morgonen. Så vi var inte bara hemlösa vi var uteliggare också, sov på en bänk hela natten precis utanför ingången till flygplatsen (vad hade det spelat för roll om vi hade suttit där inne liksom? blev lite putt på dem). haha men antar att det är ännu en sak att kryssa av på min bucketlist!
I torsdags besökte vi grannön till Boracay som heter Isla de Carabao. Emma känner någon i Sverige som är filippinska och har ett hus där så hennes släktingar tog emot oss, vi fick bo i det söta rosa huset, träffa hela ön när vi gick på bytur, fick en massa mat hela tiden och de hade supergulliga barn. Tyvärr regnade det där också men fick kanske en timmes sol som vi njöt av på stranden.
Var tvungna att åka hem kl 6 på morgonen för det var den enda båten som gick tillbaka så det var att gå upp med tuppen (bokstavligt talat) den slutade aldrig gala. Nog var vi uppe efter den ljuvliga väckarklockan, tillbaka till boracay hade vi bara dagen för sen på kvällen skulle vi ju åka tillbaka. Vi hade fått tillbaka hoppet om att det kanske skulle bli en fin sista dag på Boracay eftersom solen lyste så härligt på morgonkvisten men det höll inte i sig länge. Vi hann somna en stund på stranden raklånga i diset men vaknade till regndroppar och  det var bara att leta upp en solstol med parasoll. Vi hade ju ingenstans att vara så stranden fick det bli ändå även i det härliga ösregnet. Huttrade, virade in oss i halvblöta saronger, huttrade lite till, köpte varm choklad, och som tur var hjälpte det lite.
Snart ska vi i alla fall köpa världens godaste kanelbulle, som vi upptäckte här förra vistelsen i Manila, bädda in oss så gott vi kan och mysa till hela TVÅ avsnitt av mysteriet på greveholm och samtidigt fira tredje advent lite i förskott.

Starbucks

I förrgår gick det till den gränsen att jag fick värme mig med en chai latte på starbucks, fick lite julkänsla och värme i kroppen samtidigt som vi satt på stranden i regnet under ett parasoll. 

Det var underbart gott

Är lite deprimerad just nu, det regnar och det har gjort så i tre dagar. Det var inte därför vi åkte till Filippinerna? Vi vill ju ha strålande sol och fint vatten! Det är så synd för man kan inte göra något när det är sånt här väder, och imorgon åker vi till en annan ö i närheten en natt och kommer tillbaka på fredag för att spendera sista dagen på boracay! Vill ju ligga på världens finaste strand och sola då.
Snälla snälla snälla vädergudar, gör så att vädret blir fint ........

Om inget annat äter myggorna mig som små kannibaler.

Det finns ostbågar i Filippinerna! Fast här heter dem cheese flavoured corn curls. They´re yummy

I love you, White beach

Idag ösregnar och har gjort det hela dagen, så vi har bestämt att vi ska dricka öl och gå ner och bada!

Historien om flyget som gick till historien

Bali - Jakarta 20.30
Jakarta - Manila 00.30
Manila - Kalibo 11.10

Hur krångligt ska det vara att ta sig till Filippinerna egentligen? Det var dem längsta 24 timmarna i hela mitt liv, för jaa tjugofyra timmar tog det att ta sig till ett annat land inom asien. Inte nog med att det först inte gick att boka flyg hit, vi kämpade nog flera dagar innan vi fick gå till en travel agency, och när vi äntligen tagit oss till Jakarta från Bali , (flyget var över en timme sent och vi trodde vi skulle missa flyget till Manila för vi kom först till fel terminal och var tvungna att ta taxi men vi hade inga pengar kvar men lyckades tillslut av en snäll själ till taxichaufför erbjuda honom våra sista pengar och ta oss till terminal 2), och ska checka in lite lagom stressade får vi reda på att man måste ha en biljett ut ur landet och då räckte inte vår hembiljett för den är från Bangkok så vi var tvungna att gå till en biljettförsäljare som inte var världens snabbaste men lyckades efter fyra bankomatuttag senare ge oss två biljetter ut ur landet den 19 dec. Så snabbt till disken igen och checka in fastän dem egentligen hade stängt. Det blev att kuta mot vår gate, långt åt he**ete. Väl framme kunde vi pusta ut, gick på toaletten i lugn och ro men hinner inte ens komma ut från toaletten och tvätta händerna - där ser jag biljettsnubben igen. Han flåsar och mumlar något om incomplete. Jag bara va? kan jag åtminstone få tvätta händerna. I alla fall, vår biljett var på något vis inkomplett, och vi var tvungna att gå (springa) heela vägen tillbaka till check in och biljettdisken - det vill säga, förbi säkerthets- och passkontrollen igen. Jag vet inte riktigt vad felet var men vi fick en ny biljett och denna gången var det complete, dags att springa hela vägen tillbaka, genom pass- och säkerthetskontrollen än en gång fast denna gången gled vi bara förbi för vid denna stund stod planet och väntade på OSS. (Det kryssar vi av på vår bucket list, hur många lyckas få ett flygplan att vänta på sig liksom?) För att göra en lång historia kort (hehe) så kom vi med planet, kunde tillslut pusta ut när vi är dem sista som går på planet, dansar oss igenom hela planet med huvuden som sticker upp ur sina stolar och kastar sura blickar, och sätter oss på vår plats som såklart är allra längst bak. (okej riktigt så illa var det kanske inte, men vi hade i alla fallplatsen längst bak och var dem sista som gick på)
Resten av resan gick väl bra, vid nästa flygtur satt vi vid gaten fem timmar innan planet skulle gå - vilken ironi va?

flight delayed

japp, sa ar det, flyget till jakarta ar forsenat och det ar bara att be att vi kommer fram i tid till vart nasta flyg mot fili. varfor varfor varfor... jaja gratis internet sa alltid nagot positivt!
sorligt att saga hejda till bali, det ar ju anda bali - alskade BALI 

It's time to say good bye

Förlåt för dålig update, but we´ve been busy. Flyttat ut ur huset precis, sista dagen på bali känns så sorgligt. Jag kommer sakna det såååå mycket, men nya äventyr väntar i Filippinerna. Det blir en dag på stranden idag, lite surfing kanske och sen blir det sista feta ugången på älskade Bali!

This is where I´ll be the next time you hear from me ;)